Förnöjsam pappa: Ersmässfirande vid Gnarps hembygdsgård (18 maj, 2023)
Torsdagen den 18 maj, 2023

Efter förberedelser som innefattade uppsättning av gardiner på gammaldags vis, var jag mycket nervös då jag befarade att varmkorvarna inte skulle räcka till. Bara 50 stycken beställda och nu skulle det bli Ersmässfirande vid Gnarps hembygdsgård.
Evenemanget började med utdelning av stipendium från Signe Selanders minnesfond. På grund av omständigheter var det 2022 års vinnare som nu efter lång tid av väntan offentligt emottog detta. Viktor Ståhlberg, han framträdde sedan med sång, en fin version av ”Life on Mars”, sedan esoteriskt spel på elbas. Mycket bra!
Så infann sig bröderna Emtestam, författarduo, två stockholmssnubbar, för att hålla vårtalet. Deras böcker är hiskeligt ruskiga deckare som utspelar sig i nordanstigstrakten. Tack vare CJK:s intresse för sådan litteratur, hade jag redan på förhand viss kunskap. Det vill säga, jag kände till huvudpersonernas namn.
När lillebror Emtestam slutligen påmint sig om några rader av Göthe, utbröt oro bland de församlade.
Vafalls? Buller? Skaran besökare skruvade på sig.
Pappa, mamma, titt’ dänn borti! Hä är e’ flygplan! ropade en gosse.
Jag gnuggade mina trötta ögon och höll upp fältkikaren, varvid jag måste nypa mig synnerligen hårt i armen.
En rödmålad trippeldäckare, med en man i skinnhuva i sittbrunnen. Det är ju… sa jag.
Det är inte möjligt! Gamle prästen Ålander! Gasp! Han har ju varit död sen -67! Oh mein Gott, flygmaskinen, det är friherre von Richthofens Fokker DR 1!
Omisskänligt rödmålad med det svarta järnkorset mot vita vingpartier svepte den över tunet en andra gång och den tredje så nära att vi alla kunde se vår framlidne, småleende kyrkofader, tillika hembygdsföreningens grundare, med handskförsedd hand höjd i en hälsning.
Efter att han rättat till pincenen på näsan hördes ånyo motorpådrag. Brant stigning, kurs västerut, iväg, bort, in i skymningsljuset.