Onsdagen den 24 april, 2019

När jag var barn tyckte jag mycket om traditionen att till påsk ordna med dekorationer i lila och gult. Prydnadsfigurer föreställande tuppar, höns, kycklingar, harar och gummor med huckle, på farstukvisten knippen med ris i vilka kulörta fjädrar fästs.

Naturligtvis visste vi att Jesus korsfästes på långfredagen, för att sedan återuppstå på tredje dagen, påskdagen. Vad jag vet uttryckte inget av påskpyntet något sådant, såvida inte själva färgerna gjorde det.

Ja, vad hette konstnären som påpekade att lila är helgonens och martyrernas färg? Jag har glömt.

Måla ägg såg jag fram emot. Tuschpennor hade mor M förbjudit, de ansågs vara giftiga, vi använde vaxkritor istället. Deras bleka färg fäste knappt på äggens skal, precisionen obefintlig jämfört med tusch. Jag var missnöjd, men fogade mig.

Nu är jag femtio år gammal, jag kan köpa ägg och färg så som jag själv vill, jag kan ljuga ihop en berättelse om hur ett fåtal omvända filistéer i Hebron kokade ägg för att högtidlighålla den första pingstens härlighet.

Inget av detta gjorde jag. Min längtan stannade vid frågan, först på annandag påsk, huruvida vi borde måla ägg till kvällen.

Måndagen den 22 april, 2019 – annandag påsk

Vid tolvtiden åkte jag och CJK till Järna för att köpa en begagnad byrå.

På väg dit pratade vi om slump och tillfällighet. Tillfälligheten är ingen slump, sa jag. CJK höll med, refererade en polis som motsatte sig synsättet att fakta i brottsutredningar kan vara en slump.

Efter att jag och kvinnan som sålde byrån burit ut möbeln till bilen, kommenterade CJK något på gnarpsmål, vilket orsakade nyfikenhet. När CJK sa vi båda ursprungligen kommer från Gnarp, berättade kvinnan att hon besökt Gnarp många gånger, hon visade sig vara kusin till en av mina klasskamrater från grundskolan.

Inte en slump, men en tillfällighet, sa jag sedan, när jag och CJK fortsatte till Ytterjärna för att besöka antroposofernas anläggning.

I butiken kallad Robygge blev jag genast orolig, då jag befarade att CJK skulle vilja införskaffa new age-prylar. Antroposofi kan nog inte räknas som new age och valet föll på en mycket vacker saltlampa.

Sedan beställde vi mat i stora restaurangen, som ligger i Kulturhuset.

Confiterad gris, det lät gott. När CJK sedan förklarade för mig att confitering innebär att rätten kokas i fett, grät jag av glädje. Griskött kokt i fett med potatismos och något slags kräm på ramslök. Mums filibabba! ropade jag.

Söndagen den 21 april, 2019 – påskdagen

För några dagar sedan berättade jag för AJE, att traditionen med påskfirande inrättades av norrmannen Sven Påsk, på 700-talet.

AJE invände genast att påsken ursprungligen är en judisk högtid, äldre än kristendomen.

Du har rätt! sa jag. Jag bara skojade.

Däremot är det helt sant, att seriefiguren Sven Påsk skapades av Lars Sjunnesson, möjligtvis är denne mer känd för Åke Jävel.

Lördagen den 20 april, 2019 – Påskafton

På påskaftons kväll åt jag två tallrikar filmjölk med grädde, flingor av råg och lite strösocker. Filmjölken är så kallad ”fjällfil” från tillverkaren Norrmejerier och flingorna är kuddformade ihåliga bitar från Quaker, de kallas ”Rågfras”.

Denna produkt ör utsökt god, men om jag fick ta med mig ett begränsat urval av saker till en öde ö skulle det… inte vara ”Rågfras”, utan burkar med Campbells oxsvanssoppa och den hemliga kassen med synnerligen intressanta tidningar jag ärvt efter farsan.

Lördagen den 20 april, 2019

Alltsedan min tonårstid har jag haft, eller lidit av, alltför gles skäggväxt. Delvis på grund av denna omständighet, tyckte jag det var genant när jag fick en rakapparat av mor M:s väninna fru ASF. Kan det ha varit till min sjuttonårsdag?

I dag hittade jag den gamla födelsedagspresenten, vid utrensning av gamla trasiga saker.

Tillverkaren Philips sålde sina rakapparater under namnet ”Philishave”, vilket fanns på marknaden i många, många decennier, men inte nu längre.

Torsdagen den 18 april, 2019 – skärtorsdag

På själva skärtorsdagen återvände jag och AJE från Gnarp till Huddinge.

Vi körde i bilkortege, förvisso den minst tänkbara, en blå Kia Rio följd av oss i svart Ford S-Max.

Första rasten på nallemacken Preem i Söderhamn, andra på ”Cirkle K” i Gränby.

Onsdagen den 17 april, 2019

På hemväg från Njurundabommen där vi ätit vedervärdig schnitzel på någon liten sylta, stannade vi hos CJK:s styvbror PN i Gryttje, för att hämta fårull.

När så även jag steg ur bilen, kom herr PN ut på farstukvisten och ropade att vi inte setts på 40 år.

Jag lyckades avstå från att ställa frågan som besvaras med ”får får lamm”.

 

Tisdagen den 16 april, 2019

Med kaffe från ”Cirkle K” i Gnarp, E4 till Harmånger, över genomfarten vid Hagängsgården, ut till Lönnånger.

Vad jag kan komma ihåg, har jag besökt Lönnånger en enda gång förut, med ALA och AJE. Nu var CJK med, hon sade sig ha åkt med båt härifrån över till Jättholmarna en gång.

Tisdagen den 16 april, 2019

Efter att jag dammsugit och våttorkat köket och hallen hemma hos mor M, tog jag med AJE på en biltur, vi skulle titta efter grodor och ormar.

Nere i Sörfjärden, inte långt från bron där Hårtevägen, Bruksvägen, börjar, stannade vi och gick för att inventera djur.

Inga grodor eller ormar, däremot såg vi att det fanns små bitar av slagg, blå slagg från järnbrukets tid, i en myrstack,

Tisdagen den 16 april, 2019

X-tåget gick från Gnarp klockan 10.07, ALA åkte med, för att senare byta i Gävle och fortsätta söderut. ALA skulle hem till Huddinge.